Öööööööh
Hm....
Bubbly
Han gör mig så lycklig.
Jag lever i en liten bubbla av kärlek och går på tå för att jag inte vill att den ska spricka. Min lyckobubbla.
Men ju mer och mer av dig jag får, desto starkare växer sig bubblans skal och jag vill aldrig slippa ut.
Men jag kan släppa in dig.
Han och jag i en kärleksbubbla. Jag gillar tanken...:)
Jag lever i en liten bubbla av kärlek och går på tå för att jag inte vill att den ska spricka. Min lyckobubbla.
Men ju mer och mer av dig jag får, desto starkare växer sig bubblans skal och jag vill aldrig slippa ut.
Men jag kan släppa in dig.
Han och jag i en kärleksbubbla. Jag gillar tanken...:)
I never meant to brag...
Igår pratade jag med han.
Jag blev riktigt jävla glad :) Kunde knappt somna på kvällen. Varför sova när man kan prata?
Msn. Men ändå.
Jag hoppashoppashoppas på att få se dig i veckan.
Om vi ser varandra (moment!)....
...vågar jag säga hej då?
Maybe, maybe. Jo det är klart, vad har jag att förlora? Egentligen...
Jag blev riktigt jävla glad :) Kunde knappt somna på kvällen. Varför sova när man kan prata?
Msn. Men ändå.
Jag hoppashoppashoppas på att få se dig i veckan.
Om vi ser varandra (moment!)....
...vågar jag säga hej då?
Maybe, maybe. Jo det är klart, vad har jag att förlora? Egentligen...
Dilemma
Han kanske börjar på samma jobb som jag.
Det hänger på mig.
I såna här situationer blir jag osäker/ego. Jag vill ju ha honom för mig själv.Tänk om någon annan tjej upptäcker honom?
Å andra sidan vore det ett perfekt tillfälle att faktiskt få träffa honom. Ses lite mer.
Jag snackar med chefen nästa vecka...
Det hänger på mig.
I såna här situationer blir jag osäker/ego. Jag vill ju ha honom för mig själv.Tänk om någon annan tjej upptäcker honom?
Å andra sidan vore det ett perfekt tillfälle att faktiskt få träffa honom. Ses lite mer.
Jag snackar med chefen nästa vecka...
Idag
Jag såg honom idag.
Ett leende.
Din blick mot min.
Det är bara dig jag vill ha.
Ett leende.
Din blick mot min.
Det är bara dig jag vill ha.
Ångest
Det finns en kille som jag gillar.
Jag har insett att han är världens finaste.
Jag tänker på honom hela tiden. Jag kan inte förstå att jag har fått chansen att prata med honom, fått en chans att lära känna honom bättre.
Det är inte längre en fråga om jag vågar ta första steget. Jag vågar. Så fort jag får en chans, JAG LOVAR. Jag kan inte låta en sån här toppenkille gå obemörkt förbi, eller ännu värre - låta någon annan ta honom innan jag hinner ta första steget.
Jagskavågajagskavågajagskavågajagskavåga.
Sen har jag alldeles för mycket okunskap också. Vad säger man till en kille som man (bara) snackat med på msn och sett i skolan? Ska vi gå på bio? Fika? Whaaaaaaaaat.....
Jag har insett att han är världens finaste.
Jag tänker på honom hela tiden. Jag kan inte förstå att jag har fått chansen att prata med honom, fått en chans att lära känna honom bättre.
Det är inte längre en fråga om jag vågar ta första steget. Jag vågar. Så fort jag får en chans, JAG LOVAR. Jag kan inte låta en sån här toppenkille gå obemörkt förbi, eller ännu värre - låta någon annan ta honom innan jag hinner ta första steget.
Jagskavågajagskavågajagskavågajagskavåga.
Sen har jag alldeles för mycket okunskap också. Vad säger man till en kille som man (bara) snackat med på msn och sett i skolan? Ska vi gå på bio? Fika? Whaaaaaaaaat.....
You were strong and you believed
Jag är en sån där människa som är lite feg att satsa i vissa situationer. Till exempel när det kommer till killar, för jag är så rädd för att bli avvisad och ensam.
Jag har blivit sårad för mycket.
MEN. Jag har kommit fram till, att antingen låter jag någon annan såra mig, göra mig olycklig för att jag vågade satsa. Våga säga att jag gillar någon. Något som jag ändå kan komma över.
Eller så sårar jag mig själv, genom att inte satsa. Låta chansen och killen gå förbi för att jag fegade ur och inte satsade. Ett svek mot mig själv som jag kanske inte kan komma över lika lätt.
Löjligt kanske. Men ett stort steg för mig.
:)
Jag har blivit sårad för mycket.
MEN. Jag har kommit fram till, att antingen låter jag någon annan såra mig, göra mig olycklig för att jag vågade satsa. Våga säga att jag gillar någon. Något som jag ändå kan komma över.
Eller så sårar jag mig själv, genom att inte satsa. Låta chansen och killen gå förbi för att jag fegade ur och inte satsade. Ett svek mot mig själv som jag kanske inte kan komma över lika lätt.
Löjligt kanske. Men ett stort steg för mig.
:)
Juni, juli, augusti
Jag får typ. Liite ångest. För att jag inte är 18.
Anyway, 9 månader kvar, EXAKT. Idag.
Jag blir så rädd och nervös. Rädd för att jag kanske förlorat dig och chansen igen. NÄSTA GÅNG. Jag ska inte fega ur. Jag måste våga satsa. Nu vågar jag. Tror jag. Vet bara inte hur.
Men jag vet vad som är min morot. Sommaren. Detta kan bli den BÄSTA sommaren jag någonsin varit med om.
Anyway, 9 månader kvar, EXAKT. Idag.
Jag blir så rädd och nervös. Rädd för att jag kanske förlorat dig och chansen igen. NÄSTA GÅNG. Jag ska inte fega ur. Jag måste våga satsa. Nu vågar jag. Tror jag. Vet bara inte hur.
Men jag vet vad som är min morot. Sommaren. Detta kan bli den BÄSTA sommaren jag någonsin varit med om.
Fanfanfan
Jag är så jävla arg och besviken på mig själv.
Jag kanske bara har mig själv att skylla. Hur fan har jag kunnat vara så DUM, blind och oförstående.
Vissa tecken fanns där hela tiden.
Vissa chanser kom hela tiden.
Om sista tåget gått och jag inte tog det, kommer jag aldrig att förlåta mig själv. Finns det något sätt att ta tillbaka i så fall?
"Du är söt"
"Kom över hit då"
"Är du singel?"
"Har du varit kär någon gång?"
"Det är kul att prata med dig"
Hur kan man missa. Hur fan kan man missa.
Jag drömde i natt något läskigt. Jag drömde att du hade en flickvän. Carolina. Att jag varit för seg för att förstå. Missat chansen.
Min värsta mardröm.
