Mysiga dagar
| I en grå, till synes vanlig värld full av regn lever vi våra liv utombords. Vi ser oberörda och kanske uttråkade ut till det yttre. Men när vi väl är fångade i kärlekens grepp pågår en känslostorm av lycka och livet inombords är en solskenshistoria. Så känner jag mig. Energin går på högvarv, euforin sprudlar. Det är en känsla alla borde få uppleva. Mitt i ruset fortsätter vardagen i samma takt. Du är inte längre i närheten men glädjen du lämnade kvar lever än. I ett regningt stockholm möter jag en vän. Pratar om livet och äter lyxig lunch ur gröna djupa tallrikar. Intensiva samtal om det som berör. Vänskap och kärlek. Det som får våra själar att känna sig glittriga och levande, |
And you will find someone
När man inte befinner sig på samma ställe som en viss person.
Då börjar man längta dit den personen är. Men det är ändå en lekfull längtan, på samma vis som ett barn längtar efter julafton.
Dagarna flyter på som vanligt, men inte inombords. Det är lov och det är skönt.
Våren ligger i luften och solens strålar leker över mina ögon. Bländar mig. Musiken från hörlurarna ger mig lyckokänslor, för jag tänker på dig.
Vi hörs ju ändå snart.
Med tiden kommer även min längtan att bli verklighet.
Jag mår ändå ganska bra.
Jag saknar dig
| För två dagar sedan var jag så... tillfredsställd. Verkligen glad, som en drog hade fyllt upp mig inifrån med lycka. Men en drog varar inte för alltid. Effekten avtog idag och det enda jag går och tänker på är dig. Jag vill ha mer av dig. Dina ord. Vad allt betydde. Vad du menade. Vad du vill. Det som gör ont är att det kommer dröja så tills jag får veta. Tills jag får se dig igen. Men, varför måste det få mig att må dåligt? Det finns inget jag kan göra åt saken och saker och ting blir inte värre för att tiden går. Hoppas jag. Du kanske saknar mig med. Here I go, scream my lungs out and try to get to you You are my only one I let go, there's just no one that gets me like you do You are my only, my only one |
Håll mig inte på halster
| Kärleksblogg eller vad? Jag vet inte om jag känt så här förut. På ett sätt har jag det. Den här lyckan har haft sitt grepp om mig flertalet gånger. Dock är denna gången det faktiskt känns på riktigt. Nej inte så. Men som att det faktiskt kan vara mer än en crush. (Nu kommer jag få ångra att jag uttryckte mig så frispråkigt..) Går den här chansen mig ur händerna kommer jag bli så deprimerad på mig själv. Seriöst. MEN. Du sa att jag var söt. Du har skrivit till mig på msn tre gånger denna vecka. Du såg mig på tunnelbanan igår. Du såg glad ut. Jag gillar dig. Jag kan inte vänta på att få prata mer med dig. Hur gör man för att inte sumpa chansen? |
