Framtidsutsikter
Jag saknar honom så. Längtar tills han är tillbaka på hemmaplan igen, samtidigt som jag fortfarande är lite nervös. Hoppas att han fortfarande vill träffa mig!!
Och, det som oroar mig mest - resten av sommaren. Om han åker bort något mer? Om jag åker bort något mer? Och den förbannade busstrejken som nalkas :( USCH. Jag kommer ju bli helt strandsatt...nästan. Kanske han också. Det suger.
Ja, ja...bara man vill så funkar väl det mesta.
KOM HEM!
Och, det som oroar mig mest - resten av sommaren. Om han åker bort något mer? Om jag åker bort något mer? Och den förbannade busstrejken som nalkas :( USCH. Jag kommer ju bli helt strandsatt...nästan. Kanske han också. Det suger.
Ja, ja...bara man vill så funkar väl det mesta.
KOM HEM!
Fanfanfan
Jag är så jävla arg och besviken på mig själv.
Jag kanske bara har mig själv att skylla. Hur fan har jag kunnat vara så DUM, blind och oförstående.
Vissa tecken fanns där hela tiden.
Vissa chanser kom hela tiden.
Om sista tåget gått och jag inte tog det, kommer jag aldrig att förlåta mig själv. Finns det något sätt att ta tillbaka i så fall?
"Du är söt"
"Kom över hit då"
"Är du singel?"
"Har du varit kär någon gång?"
"Det är kul att prata med dig"
Hur kan man missa. Hur fan kan man missa.
Jag drömde i natt något läskigt. Jag drömde att du hade en flickvän. Carolina. Att jag varit för seg för att förstå. Missat chansen.
Min värsta mardröm.
Hjälp
Helvetehelvetehelvete.
Jag tror jag tänker för mycket. Måste sluta med det. Vissa saker kanske har en logisk förklaring men med alla mina tankar får de istället fasansfulla förklaringar. Svårt att säga om det är JAG som inbillar mig eller inte.
Mår lite dåligt nu.
Jag vill ju itne något annat än att prata med dig nu. Så går det som det går. SNÄLLA. Det är nu jag känner att jag vågar, om jag får chansen. Genom att jag inte fått någon chans på länge, verkar det som att jag har sumpat dem för alltid för att jag varit så FEG.
Usch.
Fredag imorgon. Lika bra att man ska jobba kanske. Så slipper man alla dessa jävla tankar för några timmar.
Men när jag kommer hem kanske.
Då vill jag mötas av dig.
Jag tror jag tänker för mycket. Måste sluta med det. Vissa saker kanske har en logisk förklaring men med alla mina tankar får de istället fasansfulla förklaringar. Svårt att säga om det är JAG som inbillar mig eller inte.
Mår lite dåligt nu.
Jag vill ju itne något annat än att prata med dig nu. Så går det som det går. SNÄLLA. Det är nu jag känner att jag vågar, om jag får chansen. Genom att jag inte fått någon chans på länge, verkar det som att jag har sumpat dem för alltid för att jag varit så FEG.
Usch.
Fredag imorgon. Lika bra att man ska jobba kanske. Så slipper man alla dessa jävla tankar för några timmar.
Men när jag kommer hem kanske.
Då vill jag mötas av dig.
SNÄLLA
Tänk om jag har förlorat.
För att jag inte vågade satsa.
En tanke som skrämmer mig något otroligt.
Jag orkar inte förlora mer. Men jag vet inte hur jag ska bära mig åt för att vinna något. Om jag visste hur, så skulle jag agera.
För att jag inte vågade satsa.
En tanke som skrämmer mig något otroligt.
Jag orkar inte förlora mer. Men jag vet inte hur jag ska bära mig åt för att vinna något. Om jag visste hur, så skulle jag agera.
