You were delicate and hard to find
Han kom hem till mig igår. Lycka.
Det var magiskt. En vändpunkt, för en viss sak hände. Jag tror vi båda hade väntat på just det.
Han får mig att känna mig så lugn, så omtyckt, så trygg. Inte konstigt att jag vill vara med honom hela tiden, för jag känner knappt behov av något annat. Inte ens hunger. När jag sov hos honom förra veckan och vi åt frukost (lunch?) var det mitt första mål mat på 18 timmar.
Inte konstigt att det snurrade när jag stod upp.
Inte konstigt att det snurrade när jag stod upp.
Hur som helst. Han fick mig glad igen, genom ett simpelt sms i torsdags. När jag hade lite smått panikångest.
Jag önskar att det var lättare för oss att ses. Jag saknar honom redan (tja, som alltid när han inte är här).
Kommentarer
Postat av: FrökenX
Underbart att påverkas och få känna så.
Trackback
