I watched his wildest dreams come true

Oh vad jag vill ha honom här nu. Inte i ett annat land.
Tänker på när jag gjorde honom nattsällskap i tisdags. Magiskt underbart och den lyckan lever jag på fortfarande.

Sen började jag tänka tillbaka på när han fortfarande var ett span. Som jag i smyg kollade in, var intresserad av i skolan. Herregud..! Där på tunnelbanan i vintras...hur han log då.

"Jag tror jag såg dig idag, på tuben.."
"Tja, jag såg nog dig med!"

Vad trist att gå tillbaka dit på onsdag, utan att han kommer vara där. Det kommer suga. FAST. Hellre ha honom nära, än att ha honom i skolan på avstånd.

Jag kan knappt förstå att det här har hänt mig. Det är häftigt. Som en solskenshistoria.

Det finns två saker som är extra bra. Det ena tänker jag inte säga, men den andra är att jag börjat lita mer på mig själv. Ju närmre vi kommer varandra, desto mer kan jag slappna av och tycka att jag duger. En härlig känsla.

Jag undrar vad han gör nu.
På söndag...! Efter mitt helvetespass på McDonald's.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0