I jakten på kärlek

Ibland är det bra att jag har samma lösenord överallt, för helvete om jag inte kommit in här nu.
Jag känner att jag måste få skriva ner mig.

Jag tror jag är kär i kärleken. När jag först hörde uttrycket förstod jag inte alls vad det innebar. Men numera är jag mycket välbekant med fenomenet.

Jag undrar om jag är intresserad eller om jag bara är alldeles för fattig på uppmärksamhet och bekräftelse.
Jag är inte olycklig eller har dåligt självförtroende. Men alla behöver lite uppskattning då och då.

Den sorgliga sanningen är nog att jag är för ovan i kärlek, så varje chans jag får tar jag. Att greppa i luften i jakt på chanser händer dock mig ganska ofta.

Något jag måste komma ihåg är att ta varje chans. Det är väl bättre att ångra något du gjort än något du inte gjort? Då kan du i alla fall känna dig modig.

Det där har jag försökt intala mig själv så länge nu.
Men det fastnar inte.



Dags att sova nu?

Bu

Det är konstigt att man bara varit så fylld med tankar och känslor som man bara ville skriva ner och när man sätter sig ner här och har möjligheten får man inte ur sig något. Känner man kanske FÖR mycket??

Inte omöjligt om det gäller mej.

Snart är lovet slut. Jag är den sortens person som längtar tillbaka till skolan i slutet på alla lov men vid första skoldagens slut direkt vill ha lov igen.

Eller vänta. FINNS ens den sortens person eller är det bara jag? skulle inte förvåna mig ett skit.

jag vill ha kärlek. jag vill ha lycka. jag vill ha säkerhet och trygghet. jag vill att något nytt ska hända men jag vill ha kvitto på att det blir något bra.

Nyare inlägg
RSS 2.0